tisdag 5 februari 2019

Terminsberättelse

Här kommer ett riktigt långt inlägg. Hela terminsberättelsen för höstterminen 2018. Håll till godo!



Skolan flyttar
Hösten 2018 flyttade Tingdammsskolan in i nya lokaler på Hans Winbergs väg 4. Detta efter två år i moduler på annan adress. För skolbiblioteket innebar detta en enorm skillnad. Under två år satt bibliotekarien i ett litet kontor som fungerade som en bokpool och klassrummen blev istället servade med minibibliotek. Minibiblioteken var svåradministrerade på grund av en massa orsaker, till exempel att alla lokaler låg i olika byggnader och att lånen först gjordes till klasser, sen till årskurser. Detta gjorde att det var svårt att lokalisera beståndet och hålla cirkulationen flytande.

När vi fick ny skola fick biblioteket lokaler på två plan. Övre plan består av arbetsplatser, nedre plan utgörs av boksamlingar, arbetsplatser, sagohörna, fåtöljer, arbetsrum och grupprum. Det är ett fantastiskt rum med högt i tak och vackra inredningsdetaljer som specialdesignade läsfåtöljer, spiraltrappa, sagohörnan och designade taklampor. Med hjälp av en lärare packade bibliotekarien upp biblioteket och inventerade och organiserade detta på två veckor. Det gick rätt fort från inflytt till att bibliotek som lokal kom igång att användas. Alla klasser bokade in sig de första veckorna för att få låna och se biblioteket. Känslan överlag på hela skolan var att vi ville komma igång från dag ett att fungera som en vanlig skola. Sett i backspegeln var detta överambitiöst och skapade mer stress än nödvändigt.

Verksamheten årskursvis
Biblioteksverksamheten har en långsiktigt plan som skrevs 2016. Denna har nyligen uppdaterats.. Under hösten har vissa projekt gjorts inom MIK i främst åk 3 och 6, men huvudsakligen har verksamheten handlat om att skola in alla klasser och all personal i skolbiblioteket och dess rutiner.

Varför rutiner?
Eftersom skolan inte haft ett bibliotek på så länge så har vi varit beroende av att få klassernas besök i biblioteket att verkligen fungera. I början upplevdes säkert biblioteket (precis som resten av skolan) som väldigt stort och ovant. Det var oroliga klasser och vi har fått utvärdera kontinuerligt vad som fungerat och inte. Utvärderingar har gjorts mellan bibliotekarie och arbetslag då de ses på arbetslagens planeringstid, men även mer informellt. Regler och former för hur biblioteksbesöken ska vara har också diskuterats i biblioteksrådet där alla klasser på skolan är representerade. Målet med att arbeta upp rutiner i biblioteket är att elever och personal ska bli så självständiga som möjligt. På så sätt kan bibliotekariens arbetsuppgifter på sikt bli mer fokuserade på funktion istället för att vara så knuten till lokalen. För att underlätta detta har det införskaffats en dator som eleverna kan göra egna lån på, det finns en personaldator där personal kan sköta bokcirkulation och alla elever har blivit visade hur de lånar e-böcker på Welib. Målet är att biblioteket alltid ska vara öppet och tillgängligt - även när bibliotekarien är på annan plats. Alla klasser har bibliotekstid i helklass varannan vecka.

Förskoleklasser
Kommer i halvklasser.Inför första tillfället läste lärarna Historien om någon av Egon Möller Nielsen och när eleverna kom till biblioteket knöts det an till boken genom att de fick följa en röd garntråd genom lokalen fram till platsen där vi sen läste en saga. Sen två år har bibliotekarien en guldsten men en sagokoppling som barnen får “väcka” genom att säga sina namn till den. Därefter börjar sagostunden. Målet är att dessa sagostunder är flera: de ska koppla an till sådant som eleverna håller på med i klassrummet; de ska under trygga former ge eleverna en långsam inskolning i biblioteket och de ska ge eleverna ytterligare en upplevelse av högläsning och bokdiskussioner, utöver vad de redan gör i klassrummet.

Åk 1-2
På grund av viss oro i en del av klasserna valde vi att fokusera på högläsning istället för bokprat, detta för att barnen ska få träna på att sitta i lokalen och lyssna och diskutera det vi läser. Alla elever har i förskoleklass under åren i moduler varit regelbundet hos skolbibliotekarien i hennes dåvarande kontorsbibliotek för sagostunder. Detta har bidragit till att eleverna och bibliotekarien känner varandra, vilket absolut underlättat under hösten.

Åk 3
Klasserna har haft regelbundna besök i biblioteket, förutom en klass där vi på grund av olika utmaningar i elevgruppen behövt vänta med biblioteksbesöken. Eleverna har sina klassrum närmast biblioteket och har använt det flitigt, dels till att låna böcker men även som en trygg plats att vara på under tex inneraster eller enskilda uppgifter. Under hösten hade vi ett fördjupningsprojekt i källkritik, detta planerar vi att plocka upp igen senare i vår.

Åk 4-5
Eleverna har blivit visade hur de kan låna e-böcker på Welib och de har fått lära sig hur de lånar sina böcker själva på utlåningsdator. Under hösten hade åk 4 besök av författaren Thomas Halling, inför detta lästes hans böcker i olika grupperingar. Även i dessa årskurser har fokus varit på att skapa rutiner.

Åk 6
Under de tre senaste åren har årskurs 6 inte tillhört Tingdammsskolans organisation. Läsåret 18-19 är det första året då de är tillbaka på skolan igen. Biblioteksbesöken har anpassats efter hur klasserna har fungerat, men nu har vi kommit en bit i det arbetet och eleverna är relativt självständiga i biblioteket. Hösten inleddes med fördjupningsarbete om valet och då kopplades bibliotekarien in för att diskutera fake news med eleverna. Bibliotekarien fokuserar extra på åk 6 utifrån tema nätsäkerhet sammankopplat med trygghetsteamets årshjul för värdegrundsarbete och arbetsmetoden “Dronkbrev”, läs mer om Dronken nedan.

Skolans åtaganden
Tingdammsskolan har tre åtaganden:
Elevernas kunskapsutveckling i fokus
Eleverna ska känna trygghet och trivsel
Eleverna ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet
Biblioteksverksamheten kopplas an till samtliga åtaganden. Tydligast genom: 1. Ambitionen att bli ett skolbibliotek i världsklass, 2. Bibliotekarien sitter med i Trygghetsteamet. I trygghetsteamet har vi arbetat fram ett årshjul för skolans värdegrundsarbete, där bland annat viktiga dagar att uppmärksamma finns med (Kura Gryning, Världsbokdagen). En viktigt del i arbetet är de Dronkbrev som alla klasser får. Dronken är skolans maskot, varje klass har en egen. Genom Dronken kan trygghetsteamet skicka ut månadsbrev med olika värdegrundsövningar. För årskurs 6 (och i viss mån åk 3-5) ska breven innehålla övningar/material/diskussionsunderlag kopplat till sociala media och nätetikett och det är bibliotekarien som ansvarar för detta. 3. Skolan har ett biblioteksråd som träffas en gång i månaden. I rådet sitter elever med från varje klass i skolan. I rådet har vi beslutat om bl a regler i biblioteket och eleverna har fått vara med och skylta, boktipsa och önska böcker.

Alla åtaganden följs upp veckovis i skolutvecklingsgruppen där bibliotekarien sitter med. De följs också upp i skolans systematiska kvalitetsarbete.

Samarbeten med arbetslag
För att få till ett bra samarbete och en likvärdig skolbiblioteksverksamhet jobbar vi utifrån en biblioteks- och digitaliseringsplan. Men för att få till vettig planering med lärarna så besöker bibliotekarien de olika arbetslagen på deras planeringstid på måndagar efter ett rullande schema. Under dessa möten diskuteras långsiktiga samarbeten som kopplar an till Lgr11, skolans åtaganden, biblioteksplanen och skolans värdegrundsarbete. Dessutom utvärderas klassernas senaste biblioteksbesök: vad kan utvecklas, hur kan bibliotekarien stötta klassen som bäst i biblioteket?

Digitalisering
Alla skolor i Sverige står inför en stort digitalt utvecklingsarbete. På Tingdammsskolan har bibliotekarien tillsammans med en förstelärare i digitalisering i uppdrag att driva denna utveckling. Uppdraget består i allt, från tillgänglighet till underhåll, undervisning av personal och elever och ett långsiktigt utvecklingsarbete. På grund av våra år i flyttkartonger har Tingdammsskolan haft en del att ta tag i under höstterminen. Fokus har legat på att kartlägga nuläge, introducera digitala läromedel, fördjupa personalens kunskaper om och användande av Infomentor, se till att den interna kommunikationen och delakulturen kan utvecklas genom att bygga en ny personalsida. Mycket tid har också lagts på underhåll av hårdvara.

Samarbeten utanför skolan
I Oxie finns sen ett par år tillbaka utbildade bibliotekarier på Tingdammsskolan och Oxievångsskolan. Skolorna samarbetar och bibliotekarierna träffas regelbundet för att bland annat diskutera verksamhet, göra gemensamma satsningar och läsa forskningsmaterial. Under våren kommer ytterligare två skolbibliotekarier anställas i området och då kommer också samarbetet växa.
Bibliotekarien har utöver detta också försökt synas och samverka på andra håll, till exempel genom att delta på ett stafettkonto på Instagram för skolbibliotekarier.
Föreningen Skolbibliotek Syd höll ett Minibibmeet (som ett teach meet) på Tingdammsskolan under hösten.
Folkbiblioteket i Oxie och skolbibliotekarierna i området träffas regelbundet för att stämma av och hitta olika samarbetsmöjligheter.
Skolbibliotekarien stöttar också skolans kulturombud och är med och planerar Skapande skola aktiviteter för alla klasser.

Framåtsyftande
Efter en höst präglad av nystart och inskolning är det dags att ta biblioteksverksamheten ett steg vidare. I vissa klasser har vi redan börjat med projekt inom lässtimulering och MIK, men vårterminen kommer att präglas av olika projekt i alla årskurser. Inför Världsbokdagen planerar vi ett skolövergripande tema som är i planeringsstadiet just nu, men det kommer bland annat inbegripa en bokjury och samarbete med andra skolor i Oxie. Alla årskurser är med i olika former; sagotema i åk f-2, författarfördjupningar i åk 3-6.
Vi kommer att genomföra källkritiksprojekt i åk 1-2 utifrån Källspanarna. Alla årskurser kommer få träna i att hitta rätt i biblioteket på olika sätt. Åk 4 ska få författarbesök igen och åk 5 kommer att arbeta med informationssökning i samband med tema kroppen. Detta är bara några exempel på allt vi planerar, våren är alldeles för kort! Det är roligt att ha landat i verksamheten och att nu kunna driva utvecklingen vidare tillsammans med elever, personal och ledningsgrupp.